Blev Palle hypnotiserad att begå brott?

Samtidigt som två danska bankmän sköts till döds befann sig Bjørn Schouw Nielsen på picknick med en flickvän. Ändå dömdes han för dubbelmordet. Orsak? Han ansågs ha hypnotiserat sin kamrat att utföra rånet.

Text: Petter Karlsson
Foto: TT, Wikimedia Commons

Efter bankrånet påstod de överlevande att gärningsmannen hade verkat märkligt frånvarande. 

Som om han agerat som i trans, ungefär.

Vilket också visade sig bli domstolens utslag.

För inget danskt rättsfall har omgärdats med lika förbryllande omständigheter som dödsskjutningarna på Landmandsbanken på Nørrebrogade i Köpenhamn den 29 mars 1951.

Aldrig tidigare hade någon dömts för att ha utfört ett mord enbart med tankekraft. 

Aldrig tidigare hade någon med ett vattentätt alibi dömts till livstids fängelse för ett rån där någon annan bevisligen varit ensam på brottsplatsen.

Men när den 28-årige verktygsmakaren Palle Hardrup greps på sin cykel strax efter att ha rånmördat kassören Kai Møller och bankchefen Arnold Wisbom, följde hans forne kamrat Bjørn Schouw Nielsen med in i rättssalen på ren tankekraft.

Eller hur man ska uttrycka det.

För ”hypnosmorden” – som det kom att kallas i dansk media – är ett av få exempel i världen där en brottslig handling anses ha utförts av en människa i ett ofrivilligt transtillstånd. 

Noerrebrogade_1953_stadsingenioerenes_direktorat_kbh.jpg

Dödsskjutningarna skedde på Landmandsbanken på Nørrebrogade i Köpenhamn.

I tecknade serier som Mandrake har hypnos alltid varit vardagsmat och kunnat skapa de mest säregna van-föreställningar. 

I ett avsnitt av tv-deckaren Columbo avslöjar den sjaskige deckaren att en biobesökare förvandlats till mördare genom att den egentlige gärningsmannen klippt in hypersnabba bilder som påverkat hans undermedvetna. 

I verkligheten är hypnos med kriminella följder betydligt ovanligare. 

George Kennedy, rektor för North Port High School i Florida, dömdes 2011 villkorligt sedan han utövat hypnos på tre elever som senare tog livet av sig, den ene genom att hänga sig i garderoben.

I Sverige har visserligen hypnos använts för att locka fram vittnesmål som man befarat varit dolda under lager av skuld och förnekelse.

Men även om man gräver djupt i världens mediearkiv är det nästan omöjligt att finna ett enda fall som påminner om det danska bankrånet 1951. 

Å andra sidan var det lika spektakulärt som förbryllande.

sdlrNOUeK3ZyKM-nh.jpg

Palle Hardrup hävdade initialt att han utfört dådet under hypnos utförd av hans gode vän Bjørn Schouw Nielsen.

Klockan var ungefär tio på morgonen när Palle Hardrup klev in på bank-kontoret iförd skidhatt och mörka solglasögon. I fickan på sina neroljade arbetskläder hade han en pistol.

I lokalen fanns nio anställda och två kunder som uppmanades lägga sig
på golvet samtidigt som Hardrup avlossade ett skott mot taket.

Sekunden senare slängde han upp en väska på disken och beordrade kassören Møller att fylla den med pengar. När denne tvekade sköts han i bröstet.

Samma öde drabbade bankchefen Wisbom, varefter Hardrup flydde utan ett öre och stack iväg på en cykel. 

offer.png

Till vänster: Vid det misslyckade rånet sköts bank-kassören Kaj Møller ihjäl eftersom det inte gick tillräckligt fort.

Till höger: Efter att ha mördat Kaj Møller sköt Palle Hardrup bankdirektör Arnold Wisbom rakt i hjärtat. 

 

Rånaren greps 

Ett vittne tog dock upp jakten, och eftersom det snöat och färden gick trögt kunde en larmad polisstyrka strax gripa rånaren, som gav upp utan motstånd.

Redan dagen efter kunde tidningarna berätta att Palle Hardrup, son till en chef för en porslinfabrik, var en rutinerad och förhärdad brottsling. 

Under kriget hade han varit medlem av den nazistiska polisstyrkan Hipo Corps. Vid fredsslutet dömdes han till 14 års fängelse för landsförräderi. Nu var han benådad, gift och snart pappa till en dotter. 

Där kunde historien ha slutat – om polisen inte två dagar senare fått besök av en viss Bjørn Schouw Nielsen.

– Det är min cykel som mördaren använde. Vi var cellkamrater under fängelsetiden. Jag vill bara göra klart att jag själv inte har det minsta med rånet att göra. Själv befann jag mig samtidigt på picknick med en flickvän. Hon kan ge mig alibi, inga problem, sa Nielsen. 

Det kunde också flickan. Men samtidigt började en utredare misstänka att allt inte stod helt rätt till. 

sdlaryO6acNmEg-nh.jpg

Palle Wichmann Hardrup förs bort av polis efter det misslyckade bankrånet där han sköt ihjäl två personer. 

Klätt om 

Efter ett telefonsamtal till det aktuella fängelset stod det klart att relationen mellan Hardrup och Nielsen var en aning förbryllande.

Under strafftiden hade de två isolerat sig från sina medfångar. Studerat orientaliska religioner. Experimenterat med yogaövningar och hypnos. Efter sin frigivning hade de i Köpenhamn öppnat en hypnospraktik, Nordisk psykofysisk institut, som saluförde ”hypnos, suggestion, naturhelbregdelseteknik”.

Plötsligt kom flera brev från medfångar som menade att Nielsen kunde vara den verklige gärningsmannen. 

Hans inflytande över Hardrup hade varit enormt, ja, nästan sjukligt starkt, menade man. Det var troligt att han hade hypnotiserat sin forne cellkamrat att utföra brottet.

Den 4 april 1951 fängslades Bjørn Schouw Nielsen, anklagad som medbrottsling i det dödliga rånet.

Det kunde konstateras att inte bara cykeln utan även mordvapnet kunde knytas till honom. Dessutom hade Palle Hardrup före rånet klätt om hemma hos Nielsens senila moster.  

Men ägde Nielsen verkligen förmågan att hypnotisera en annan människa till att utföra ett bankrån?

Det trodde till en början varken läkare eller psykologer. Efter ett halvårs förhör och forskning bytte dock den medicinska chefen vid polisens kriminalteknik, Max Schmidt, upp-fattning. 

sdlDVddKk2_kL8-nh.jpg

Bjørn Schouw Nielsen påstods ha hypnotiserat Palle Wichmann Hardrup att begå ett bankrån
i Köpenhamn den 29 mars 1951.

Under ledning av psykiatern Paul Reiter från Köpenhamns kommunala sjukhus injicerades Hardrup med ”sanningsserum” och läkemedel för att avslöja att han var mottaglig för hypnos eller andra former av påverkan.

Dessutom stacks nålar i honom. Om han inte svarade ansågs det vara ett bevis för att han befann sig i trans. 

Resultatet kom att bli avgörande för domstolens utslag. 

Det spelade ingen roll att en känd hypnosexpert, Einar Geert-Jørgensen, trodde att Hardrup bluffade för att undkomma straff. 

Tre år efter mordet, den 17 juli 1954, föll domen i en av Danmarks mest uppmärksammade rättegångar.

Både Hardrup och Nielsen ansågs lika skyldiga och dömdes till livstids fängelse. 

image15dc.png

Mordvapnet undersöks hos polisen.

Märkliga ting

Men var domen korrekt? Ja, än idag träter de lärde. 

Att en hypnotiserad person kan förmås att utföra de mest besynnerliga ting står utom allt tvivel. Det har länge förekommit hypnosshower där personer på scenen trott sig vara kacklande kycklingar eller stela som plankor. 

Går man idag in på Youtube kan man exempelvis finna den brittiske hypnotisören Derren Brown, som får en juvelhandlare att acceptera blanka papperslappar som en ring värd 4 500 pund och en ung man tro sig vara förflyttad in i ett zombiespel. 

Men Brown gjorde 2006 också ett uppmärksammat tv-sänt experiment där han fick fyra vanliga affärsmän att utföra just ett väpnat bankrån. 

Under två veckor sållades tre män och en kvinna ut från en ursprunglig grupp på 13 personer eftersom de  ansågs extra mottagliga för hypnos. 

De reagerade också ”rätt” när de besvärades av en jobbig ordningsvakt och fick en hutlös nota efter ett krogbesök. (Alla övriga inblandade i hypnostestet var givetvis inhyrda statister.)

”De fyras gäng” övertalades där-efter att snatta i en godisbutik för att Brown ville skapa en positiv upplevelse av en kriminell handling. 

Samtidigt manipulerades de med hjälp av olika stimuli. Bland annat skulle de undermedvetet få en positiv känsla när de såg en speciell grön färg eller hörde låten Can you feel it med Jackson 5. 

Vid det aktuella rånet, som Brown intalade dem skulle ge en miljon pund, användes både musiken och en grön varubuss som triggereffekt när gruppen släpptes av utanför banken.   

En liten stund senare kom de fyra ”rånarna” ut med ”bytet”. 

Efteråt sa sig även Derren Brown vara förbluffad över hur enkelt det hade varit att förvandla fyra rättskaffens medborgare till beväpnade kriminella: 

– Det var chockerande hur lätt det gick.

Mest för att en hypnotiserad, enligt de flesta experter, aldrig kan fås att utföra en handling som strider mot personens moral.

Browns experiment bevisade kanske inte motsatsen. Vem har inte drömt om att en gång utföra det perfekta brottet? 

Samtidigt bekräftade det något som redan Joseph Goebbels och Stanley Milgram insett. Goebbels fick människor att acceptera en grym ideologi genom att plantera nazismens tankar under extatiska massmöten. 

Milgram utförde 1963 det berömda experimentet där studenter uppmanades straffa kamrater som svarade fel med elchocker i allt högre doser.

Att vi människor kan förmås att utföra de mest häpnadsväckande gärningar när vi är hotade, förälskade, hängivna en lära, litar på en auktoritet eller vill försvara våra nära och kära är uppenbart. 

Men tydligen kan vi även göra det av dolda skäl, som vi inte ens själva är medvetna om. Det krävs bara någon som kan locka fram det.

En hypnotisör, kanske?

Hipoguard_danish_police_uniforma.jpg

Förövaren Palle Hardrup var under kriget medlem av den nazistiska polisstyrkan Hipo Corps.

Dolda motiv

Det bisarra är att det danska hypnos-fallet många år senare tog en udda vändning. 

När Bjørn Schouw Nielsen och Palle Hardrup släpptes 1967 gjorde den sistnämnde ett uttalande som ställde hela domen på huvudet.

Plötsligt anklagade Hardrup läkaren Max Schmidt för att ha planterat hela hypnosberättelsen i hans sinne när han var förvirrad och försvagad av mediciner:

– Därav följer att varje ord som du har drivit mig att säga om Bjørn Schouw Nielsen med hjälp av sanningsserum, ”narkotika” och många andra former av mental tortyr nu måste dras tillbaka.

Palle Hardrup återupptog efter fängelsevistelsen sitt yrke som verktygsmakare men bytte senare till vårdassistent.

När han dog, den 6 mars 2012 i Köpenhamn, var han fortfarande en gåta. 

 

Vad är hypnos?

Hypnos – som härstammar från det grekiska ordet för sömn – lanserades som terapeutisk metod av den tyske läkaren Franz Mesmer (1734–1815). Den används idag för att bland annat minska smärta, eliminera fobier, behandla trauman och förbättra stresstålighet. 

Hypnos anses också kunna locka fram dolda minnen och användes bland annat vid behandlingen av den misstänkte seriemördaren Thomas Quick, alias Sture Bergwall. 

Efter Quicks frikännande framfördes misstanken att hypnos i kombination med psykoterapi hade framkallat minnen som inte var helt sanna. 

Detta skulle enligt en teori bero på att patienten omedvetet försöker tillfredsställa utfrågaren när motståndskraften under hypnosen är sänkt och verklighetsbilden förvrängd.

Om en domstol anser att ett brott kan ha begåtts under hypnos kan den åtalade enligt svensk lag frikännas. Personen kan då ”inte anses ha haft sådant uppsåt som krävs för brottet”. 

Publicerat