De dödliga tecknens hemligheter

En grekisk tyrann lät tatuera in hemliga budskap på sin slavs huvudsvål. Andra har använt sig av geniala chiffermaskiner, nålstick i tidningar, hårdkokta ägg och hemstickade tröjor! Läs om de dolda texterna som förändrade världshistorien.

Text: Petter Karlsson
Foto: Shutterstock, wikimedia commons

Pennan är starkare än svärdet, brukar det sägas.

Och historien är sannerligen full av hemliga bokstäver och tecken som förmått både sända människor i döden och rädda liv.

FBI upptäckte den första mikropunkten 1941 efter ett tips om att de skulle hålla utkik efter minsta lilla blänk på en pappersyta. Men redan 2 500 år tidigare använde sig härskare och militära fältherrar av olika metoder för att skydda sina budskap.

Redan de gamla spartanerna ägde en uppfinning, scytale, som bestod av en trästav och en pergamentremsa. Avsändaren skrev meddelandet tvärs över den lindade remsan, som när den rullades av blott uppvisade en rad till synes meningslösa bokstäver. Först när remsan åter lindades runt en scytale av samma dimension, framträdde budskapet.

Ett annat slags chiffer förekommer i den indiska Kama Sutra från 300-talet. Där föreslås hemliga älskare kommunicera genom att ersätta varje bokstav med en annan – enligt en överenskommen lathund.

Genom åren har spioner och agenter använt sig av allt ifrån tidningar, där bokstäver markerats med nästan osynliga nålstick, till budskap gömda bakom frimärken.

Till en av de mera fantasifulla hör den som stickade en tröja, där olika garnfärger betecknade bokstäverna i ett morsealfabet. När cheferna såg sin hemlige agent dyka upp i en tv-bild, kunde de snabbt avläsa hans hemliga budskap.

HBMCaesar.jpg

Caesars chiffer
Under Julius Caesars galliska fälttåg använde han sig av ett chiffer som omsider kom att bli mycket populärt. Han försköt helt enkelt bokstäverna i alfabetet ett visst antal steg, så att A förslagsvis blev B, B blev C, etc. Om förskjutningen var fyra steg, löd exempelvis meddelandet ”Alea iacta est” (Tärningen är kastad): ”Epie megye ixy”.

Caesar skriver själv om hur hans vän Cicero fick nytt hopp tack vare ett krypterat meddelande:

”Budbäraren instruerades att, om han inte kunde nå ända fram, slunga sitt spjut med brevet fastsatt vid läderremmen, in över befästningen i lägret. Det råkade fastna i tornet, och förblev i två dagar utom synhåll för de våra i hären. På tredje dagen siktades det av en soldat, hämtades ner och avlämnades till Cicero. Han läste igenom det och föredrog det sedan vid en truppmönstring, varvid alla storligen fröjdade sig.”

Caesarchiffret var enkelt att skriva, men också att lösa för den som insåg att meddelandet man snappat upp inte var ren gallimatias. Det kom dock att utgöra grunden för koder ända fram till vår tid, dock med skillnaden att antalet steg mellan bokstäverna hela tiden varieras genom en bestämd kodnyckel, och att alfabetet kastas om på ett sätt som bara sändare och mottagare känner till.

HBMegg.jpg


Det italienska ägget

Genom att skriva på ett hårdkokt ägg med ett bläck av alun och vinäger, uppfann italienaren Giovanni Porta på 1400-talet ett sätt att vidarebefordra hemliga budskap. Lösningen tränger igenom skalet utan att lämna ett spår. Däremot syns texten på den stelnade äggvitan, när ägget knäcks.

Att skriva med osynlig text var annars ingen ny idé. Redan Plinius den äldre, född år 23, noterade att osynligt bläck kan fås från en speciell växtsaft, som sedan framträder när den upphettas.

Genom åren har allt ifrån spioner till hemliga älskande funnit en mängd organiska ämnen som oxiderar när de upphettas, bland annat citronsaft, sockerlösning, honung, lök, vin, såpa och utspädd cola.

Även nutida agenter har i brist på professionell utrustning ibland tvingats ta till ett annat uråldrigt, osynligt bläck – sin egen urin.

HBMStuart.jpg


Maria Stuarts dödsdom

När den skotska drottningen Maria Stuart 1586 anklagades för anstiftan till mord på sin engelska kollega Elisabet I, kände hon sig till en början rätt trygg. Anklagelserna var visserligen riktiga, men Stuart och hennes edsvurne Anthony Babington hade använt en hemlig kod, som de ansåg var omöjlig att knäcka.

Då hade de dock inte räknat med Eisabets förste sekreterare sir Francis Walshingham. Han var inte bara en mästerspion, han visste också exakt vem som kunde dechiffrera Stuarts brev – en ung språkvetare vid namn Thomas Phelippes.

Denne utgick, som många kodknäckare, från de flitigast förekommande tecknen i chiffret och kunde snart ringa in vilka bokstäver egentligen föreställde. (I engelskan är de vanligaste i tur och ordning: e t a o i.)
Genom att förfalska ett svar från Babington, fick Phelippes därefter Stuart att avslöja inte bara mordplanerna, utan även en lista på samtliga namn i sammansvärjningen.

Därmed undertecknade hon i praktiken sin egen dödsdom, som verkställdes genom halshuggning den 8 februari 1587, om än efter viss möda. Eller som ett ögonvittne skrev: ”Läpparna öppnades och stängdes nästan en kvarts timmas tid sedan huvudet avhuggits.”

HBMGustav.jpg


Gustav III:s maskin

På uppdrag av Gustav III skapade den 58-årige godsägaren Fredrik Gripenstierna 1786 världens första kända chiffermaskin.

Den byggde på en idé med ett antal roterande skivor, där en bokstav helt enkelt bytte plats med en siffra mellan 0 och 99, ungefär som en avancerad Caesarnyckel.

På ena sidan apparaten skrevs budskapet in – på den andra noterade en obehörig sekretera in de siffror som systemet automatiskt skapade. För att lösa en kod, till exempel från fronten, körde man helt enkelt processen baklänges.

Gripenstierna påstod sig ha fått idén från sin morbror, den geniale uppfinnaren Christoffer Polhem. Denne hävdade i sin tur blygsamt att han bara utvecklat tankar som redan funnits hos den engelska 1600-tals matematikern John Wallis, för övrigt den man som införde oändlighetssymbolen, den liggande åttan.

Gustav III tycks dock aldrig ha tagit sin chiffermaskin i bruk. Däremot utvecklades dess grundprincip under andra världskriget av den svenske ingenjören Boris Hagelin. Hans krypteringsapparat kom att tillverkas i 140 000 exemplar i USA.

HBMINdianer.jpg


Indianerna i Stilla havet

Amerikanerna hade visserligen i smyg lyckats knäcka japanernas chiffer kallad ”Purple” och därmed ändrat utgången för en viktig attack mot Stilla havsön Midway Island 1942. Men efter Pearl Harbour insåg man desperat behovet av ett eget kodspråk.

I det läget föreslog en av regeringens indianexperter, Philip Johnson, att man skulle låta rekrytera en grupp navajoindianer. Deras modersmål var nämligen helt unikt. Ett tungomål som helt tycktes sakna släktskap med alla andra språk på jorden.

29 unga män, som talade flytande engelska och kunde visa upp ett gott minne, valdes ut. De fick sedan lära sig att memorera en kod, där varje engelsk bokstav, i vissa fall hela ord, ersatts med en navajoglosa. ”Uggla” betydde till exempel ”spaningsplan”, ”ägg” var ”bomber”.

Eftersom det är nästan omöjligt för en utomstående att lära sig navajo – framför allt att särskilja dess tre olika tonarter för en och samma stavelse – var koden i det närmaste vattentät.

HBMsvensk.jpg


Den svenske kodknäckaren

Att den tyska telefon- och telegraftrafiken till och från det ockuperade Norge gick via den svenska västkustkabeln, oroade knappast Hitler. Till sitt förfogade hade han nämligen Geheimfernschreiber, ”G-maskinen”, en briljant kodapparat som kunde varieras på 893 622 318 929 520 960 olika sätt.

Men då hade han inte räknat med den 35-årige matematikern Arne Beurling. Ingen vet idag exakt hur han bar sig åt, men på blott ett par veckor lyckades svensken knäcka koden.

Förmodligen gick han tillväga på det klassiska sättet när man ska dechiffrera: Leta upp flitigt förekommande bokstäver och bokstavskombinationer, och notera långa ord som ofta är lättare att avkoda. Hur han kunde göra detta så snabbt, är dock förbluffande.

HBMSnurrbokstav.jpg


Nazisternas snurrbokstäver

Det finns historiker som tror att andra världskriget förkortades med ett par år, tack vare att britterna knäckte den berömda kodmaskin som nazisterna kallade Enigma.

Apparaten, som påminde om en vanlig skrivmaskin, bestod av ett antal ”bokstavshjul” som hela tiden roterade på en axel. Det krypterade meddelandet kunde endast lösas om man visste den aktuella koden, som dessutom förnyades varje dag.

Det första steget att knäcka Enigma togs av den polska chifferbyrån, som fått information av en agent inom den tyska myndigheten som distribuerade krypterade meddelanden. Polackerna lyckades bygga en ”avkodningsmaskin”, som sedan förbättrades av brittiska MI6.

I högkvarteret Bletchley Park samlades matematiker, schackspecialister och korsordsexperter, bland annat den moderna datorns skapare Alan Turing. Genom att leta efter frekvenser och återkommande kombinationer av bokstäver, kunde de knäcka budskapen som snurrat genom Enigma.

Under Slaget om England hade exempelvis chefen för jaktflyget, Hugh Dowding, en direktlinje till Bletchley Park och visste exakt Luftwaffeplanens position och antal.

 

Den rakade slaven
För 2 500 år sedan var den grekiska kuststaden Miletos ett av världens kosmopolitiska centrum. Dit ville den forne härskaren Histiatios återvända, sedan han sänts iväg att kriga för persernas konung Dareios.

I Dareios ögon var Histatios en lojal underlydande. Men själv planerade han i lönndom ett uppror mot dåtidens stormakt.

År 499 f Kr lät han därför raka bort håret på sin mest pålitlige slav och tatuera in ett budskap i huvudsvålen. När kalufsen vuxit ut igen, sändes slaven till bundsförvanten Aristagoras, som helt enkelt tog fram rakkniven för att se vad Histatios kokat ihop.

Detta är historiens tidigaste kända exempel på hur ett hemligt meddelande påverkat världshistorien. Upproret blev nämligen mycket riktigt av och i fem år pågick striderna som skördade många liv.

Det intressanta är att Dareios aldrig misstänkte vem som låg bakom revolten. I själva verket fortsatte han att betrakta Histatios som en av sina närmaste vänner, även när denne tagits till fånga av den persiske generalen Harpagos.

Denna blinda fläck såg dock provinsens ståthållare Artafernes, som därför snabbt beslöt att avrätta Histatios. Det mumifierade huvudet sändes till Dareios – som dock fortfarande vägrade tro att han närt en förrädare vid sin barm.

HBMBelsassar.jpg

Belsassars gästabud
Uttrycket att ”ha sett skriften på väggen”, ett förebud om någons framtida öde, kommer från Daniels bok i Bibeln.

Daniel själv var en ung jude som under den babyloniska fångenskapen uppgraderats till en fin tjänst hos kung Belsassar. Vid en middag år 539 f Kr ska plötsligt några mystiska tecken ha visat sig på en av hovets väggar: ”Mene mene tekel u-farsin”.

Eftersom ingen annan kunde tyda denna mening, kallades man på utlänningen Daniel. Han löste också mycket riktigt gåtan (som så här i efterhand tycks ha varit en arameisk ordlek) och tolkade innebörden som något i stil med:

”Du är vägd på våg och befunnen för lätt. Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort ände på det.”

Samma natt blev Belsassar dödad.

 

 

De vaxade skrivplattorna
Den bereste antike historikern Herodotos berättar på 400-talet om ett fiffigt sätt att sända texter som bara var ämnade för vissa utvalda:

Spartas exilkung Demeratus hade fått reda på att persernas kung Xerxes planerade en attack på hans gamla hemstad. Sin varning ristade han in på två skrivtavlor av trä, som täcktes med vax.

I den mjuka ytan skrev han sedan ett helt annat budskap, som han hoppades skulle vilseleda eventuella fiender. Tricket fungerade också, även om det enligt legenden krävdes en dröm av en kvinna vid namn Gorgo, för att Spartas hov skulle knäcka nöten.

 

Publicerat