Hemliga spioner räddade presidenten

De var agenterna som på 1700-talet skickade hemliga budskap med osynligt bläck, sifferkoder och klädstreck. Men framför allt förhindrade de mordet på USA:s förste president. Läs den spännande historien om The Culper Ring – en av världens första spionorganisationer.

Nej, han ser knappast ut som någon James Bond på de bevarande målningarna.

Knästrumpor av siden. Lackskor med spännen. Välkammad peruk. Broderad väst. Långrock med medaljer på bröstet.

Ja, och så den lille sonen William vid hans sida, med oskuldsfull uppsyn och nästan lika prydligt klädd, som knappast indikerar att pappan skulle vara kapabel till mycket mer än att läsa godnattsagor och tälja trähästar.
Men skenet bedrog när det gällde Benjamin Tallmadge.

Vilket förstås också var meningen.

 

culperring1.jpg

Ingen spion vill bli utpekad som spion. Ingen agent är hemligare än sitt rykte.

Men säg istället ”John Bolton” och både USA:s blivande president George Washington och hans huvudfiende i slaget om USA, den brittiske kungen Georg III (med öknamnet ”den galne”), och båda höjde igenkännande på ögonbrynen.

Den förstnämnde glatt. Den andre hatiskt.

John Bolton var Tallmadges täcknamn i The Culper Ring – världens första moderna spionorganisation, grundad 1778, som ett led i frihetskampen mot Nordamerikas kolonisatörer, det vill säga England.

Att både härskare och upprorsmän har använt sig av hemliga agenter var förstås ingen nyhet. De fanns redan kring Egyptens faraoner, i de romerska kejsarhoven och i Vatikanen.

Skillnaden var att Benjamin Tallmadge och hans kollegor knappast var några äventyrslystna vildhjärnor som instinktivt sökte faran, utan snarare ett antal lågmälda, lite förlästa tjänstemän vars främsta vapen var ett framträdande sinne för organisation och logistik.

Visst, det fanns även utrymme för spektakulära metoder som när deras kvinnliga spion Anna Strong uppfann ett sätt att kommunicera med sina kollegor med hjälp av sitt klädstreck:

Ett svart plagg mitt bland de vita, signalerade att en ny sändning hade ankommit valfångaren som i smyg transporterade hemliga rapporter om britternas militära planer.

culperring4.jpg

Kung George III



Hängde det enbart vita handskar på linan, var det en kod för i vilken grotta som samma rapport kunde hämtas.

Eller ta det intrikata systemet med osynlig skrift:

Genom att skriva mellan raderna i vanliga, till synes oskyldiga brev, kunde man sända långa meddelanden utan större risk att avslöjas.

Ett tredje sätt var att förvandla nyckelord till koder. Under Culper Rings första år betydde till exempel 10 ”New York” och 30 ”postryttare”.

List och spioner
Men framför allt var man skicklig på det som moderna spionförfattare som John Le Carré kallar ”fotarbete”. Det vill säga den rutinmässiga vardagslunk som innebar vittjande av hemliga gömställen, författande av rapporter och värvande av pålitligt folk.

Det senare var Culper Rings paradgren, tycks det. När spionorganisationen sent blev allmänt känd – det dröjde faktiskt ända till 1930-talet, då den sedan länge tjänat ut sitt syfte – fascinerades forskarna av hur många personer som faktiskt varit på deras lönelistor.

De viktigaste var, förutom underrättelsechefen Tallmadge själv, två män som fått ge spionringen dess namn. Den ene hette Abraham Woodhull och var en bonde som blivit militär. Den andre Robert Townsend var skräddare, skvallerskribent och delägare i ett kafé.

Woodhull gavs täcknamnet "Samuel Culper, senior”, Townsend "Samuel Culper, junior”.

Namnen valdes av den blivande presidenten George Washington, som 17 år gammal haft ett av sina första jobb som lantmätare i Culpeper County, Virginia.

 

culperring2.jpg
George Washington

 

Det var Washington som först insett behovet av spionage. På den här tiden var han ”bara” general och bekymrad över att hans bästa informatör, Nathan Hale, avrättats av britterna den 22 september 1776. Det behövdes verkligen folk som Hale, som kunde agera bakom fiendens led.

Att engelsmännen förfogade över betydligt större resurser när det gällde vapenmakt var uppenbart. USA måste använda list, mer än kanoner.
Spioner, helt enkelt.

Värvade vänner
Men uppdraget var ytterst farligt, vilket fallet Hale bevisade. Det hjälpte inte att han snabbt fick två efterföljare, också officerare, som avslöjade att britterna satsade på flatbottnade skepp för en attack mot Philadelphia och att deras flotta som återkommit från ett sjöslag med fransmännen var i sämre skicka än man trott. Båda spionerna var snart oskadliggjorda.

Nej, bäst vore, tänkte Washington, att skapa ett nät som främst bestod av civila. De borde inte dra misstankarna till sig lika lätt.

När han fick nys om att en av hans officerare, Benjamin Tallmadge, hade varit klasskamrat med spionen Hale, lade han försiktigt ut sina krokar – och fick napp direkt.

Tallmadge såg knappast ut som arketypen för en spion. Han var en typisk familjefar som utstrålade borgerlig trygghet, var elegant klädd och hade enkla vanor.

Men under peruken dolde sig en hängiven idealist och bländande organisatör. Att hans kusin dött som krigsfånge, sedan han nekats både mat och medicin, hade skapat ett livslångt hat till britterna.

Snart var projektet Culper Ring sjösatt och Tallmadge visade sig vara en lysande värvare. Ett av hans fynd var barndomsvännen Woodhull, som bodde i kuststaden Setauket på Long Island, öster om det av britterna belägrade New York, och snart kunde leverera uppseendeväckande fylliga och exakta rapporter om fiendens förehavanden.

Räddade presidenten
Woodhull hade sina knep att skaffa information från fiendens högkvarter. Dessa sändes sedan i lönndom med valfångare från New York till Setauket, där hans granne Anna Strong alltså använde ett enkelt signalsystem med sin tvätt för att visa i vilka hemliga grottor de kunde hämtas.

Robert-Townsend_231225.jpg

Det enda kända porträttet av Robert Townsend.



Hemlighetsmakeriet inom spionringen var så utvecklat att inte ens George Washington alltid visste vem som gjorde vad – eller vem som dolde sig bakom vissa alias. Anna Strong gick till exempel under täcknamnet ”Agent 355”.

En annan tongivande spion var Hercules Mulligan som drev en fashionabel klädbutik och kunde skicka rapporter via sin svarte slav Cato, som aldrig väckte britternas misstankar.

Det var Mulligan som 1771 kunde avslöja en mordkomplott mot George Washington. Britterna planerade ett bakhåll i samband med att generalen skulle träffa sin franske kollega och allierade Rochambeau. Hade de lyckats hade säkerligen USA:s historia sett annorlunda ut.

Att se Culper Ring som en föregångare till dagens CIA är därför knappast fel. Visserligen dröjde det 163 år från att den förstnämnda gick i graven 1783 till att den andra bildades 1946, men spionringens betydelse för USA inre säkerhet kan knappast överskattas.
culperring3.jpg

 

En hisnande tanke, inte sant?

Att den hemliga underrättelsetjänsts som idag verkar över hela världen, har sina rötter i ett klädstreck på Long Island ...

Publicerat